Onödig kunskap: russin

2011-11-19 @ 13:31:39
En torkad aprikos är en torkad aprikos, men en torkad vindruva är ett russin. Det är inte riktigt logiskt så jag bestämde mig för att försöka gå till botten med det hela och upptäckte att jag var långt ifrån ensam i mina funderingar.
Först och främst, för att klargöra oklarheter, så är ett russin en vindruva som fått torka, gärna i solen. Detta leder till att den mörknar i färgen, blir skrynklig och ihopdragen. "Russinfingrar" kommer ifrån det faktum att russin är skrynkliga och liknar den skepnad som fingrar och tår kan ta efter att de vistats i vatten för länge. Även äldra människor med rynkor i ansiktet och på händerna kan få kallnamnet "russin" av samma anledning.
Själva ordet russin härstammar ifrån "raisin" (russin på engelska) vilket är lånat ifrån franskan där ordet betyder "druva" , från början använde fransmännen dock orden "raisin sec" vilket betyder "torkad druva" dock verkar "sec" ha försvunnit längs vägen, och fransmännen har i sin tur bildat ordet utifrån det latinska "racemus" som betyder "en klase med druvor". Låter nästan som att namnet Rasmus borde ha något med druvor att göra?
Så om vi ska, enligt den ovanstående teorin, summera det hela kan en slutsats om att engelsmännen gjorde en slarvig översättning när de lånade ordet från fransmännen (frågan är varför de inte använde sig av "dried grape" eller likanande istället för att fixa fram ett helt nytt ord när de skulle beskriva den fascinerande torkade vindruvan?). Låt oss anta att de helt enkelt tyckte om ordet och ville ha det. Lika antagande gäller oss svenskar när vi sedan bestämde oss att försvenska ordet "raisin" till "russin" samt när norrmännen gjorde ordet till sitt eget i form av "rosin".
För på samma sätt som russin heter "raisin sec" på franska så heter aprikos "abricot sec". Aprikosen har dock blivit beskonad från att bli av med sitt namn av den enkla anledningen att "abricot" redan betydde aprikos, på engelska och svenska. Det fanns ingen annat ord, som i vindruvans fall. Så trenden är tydlig, vi vill alla ha fransmännens vackert klingande ord även om det inte riktigt faller sig logiskt på vårt eget språk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0